|
![]() |
![]() |
|
Arkitektur: den leccesiska barocken
Konst är oftast ett uttryck för människans själ, vilket betyder att barocken
i Lecce inte bara är ett uttryck för själva staden utan även för den region
som den representerar: Salento. För att förstå detta fenomen bättre måste man betrakta befolknings kultur, det är således nödvändigt att utgå ifrån själen i detta land för att kunna förstå konsten, som endast är ett uttryck för ett kollektivt medvetande. Lecce, i Salento, är den sista huvudorten på denna adriatiska kusten, där man träffar på det Europa som riktar sig ut mot det mystiska och fascinerande österländska. Här är barocken excentrisk utan att vara våldsam, lekfull utan att vara störande, överflödig utan att överdriva, elegant och diskret; barocken blir nästan som en religion för detta folk som besitter en historia full av myter och grekiska legender, de grekiska skrivarna och det första studenthemmet i det västerländska Europa (S. Nicola från Casole 1160). Regionens vackra kalkstenar, mjuka och formbara, är karakteristiskt för regionen. Men de fantastiska huggjärnen som används, valda beroende på ändamålet med skapelsen, antingen bullrande och sprakande, eller återhållsamt och måttfullt, eller elegant och förfinat, har säkerligen en stor roll i denna skapelseprocedur. Dessa hantverkare har med hjälp av en gravstickel gjort ett fantastiskt kulturarv för framtiden, som uttrycker både intellekt och stridigheter, drömmar och förväntningar, kulturella inblandningar, religion och historia. Staden ter sig som en teaterscen full av stenar där man kan se stora masker, snäckor, heliga avbilder, karyatider, bärande statyer, sjöhästar och påvliga huvudbonader, statyer av små änglar och herdar, korgar överlastade men blommor och frukt. Den leccesiska barocken låter sig emellertid inte påverkas av de förändringar vad gäller de tankar och teorier som rådde under den senare tiden av Renässansen, utan ignorerar "allt som har med barocken att göra ". Den leccesiska barocken är således inte den "traditionella" barockstilen utan har sin egen karaktär. Tjusningen med den leccesiska barocken är det utsmyckade yttre som framförallt kan ses på kyrkornas fasader och de fantastiska altarna, det blir således en utställning och ett lovprisande av det överflöd som jorden och naturen gav symboliserat genom ymnighetshornet. Jorden är ett sköte som man söker gro, som ger näring, och som ger sin frukt genom att låta dem växa under solens strålar. Beroende av Guds vilja är skörden antingen gynnsam eller ofruktsam (Gud belönar eller straffar för den vördnad han fått). Detta förklarar således paraden av blommor och frukt: en äkta Gudsvördnad. Detta är ett Lecce som hela tiden förnyas inför de besökare som väljer att besöka denna levande teaterföreställning, lockande och fantasifull…alltid redo att fira!
|
|
Planera din semester i Salento redan idag! Ring Stefania Hübbert eller skriv till: rairo@info.it |